Om Enningdalsälvens avrinningsområde

Det norsk-svenska Enningdalsälvens avrinningsområde omfattar ca 782 km2. De högst belägna delarna ligger 262 meter över havet, medan det vid mynningen i Idefjorden är ca 10 meter över havets nivå. Avrinningsområdet har fått sitt namn från Enningdalsälven, vattendraget beläget längst nedströms i avrinningsområdet. Enningdalsälvens avriningsområde avvattnar bland annat sjösystemet med Boksjöarna, Kornsjöarna och Bullaresjöarna. Den svenska delen av avrinningsområdet ligger inom Dals-Eds, Munkedals, Tanums och Strömstads kommuner. I Norge omfattar avrinningsområdet Halden och Aremark kommuner.

Vid de översta norsk-svenska källsjöarna, Norra Boksjön och Södra Boksjön, domineras landskapet av skogs- och myrmark. Mycket små arealer består av jordbruksmark. Stora delar ligger över högsta kustlinjen. Avrinningen från Boksjöarna sker vidare ner till Kornsjöarna. Även här domineras landskapet av skogs- och myrmark. Kornsjöarnas vatten hamnar slutligen i Kynne älv, som också avvattnar stora delar av högplatåområdet Kynnefjäll. Kynne älv mynnar i Södra Bullaresjön som är belägen i den stora nord-sydliga sprickdalen i Bullaren. Avrinningen sker därefter åt norr, vilket är ganska ovanligt i dessa trakter av Sverige och Norge.

Vid Bullaresjöarna är markförhållandena något annorlunda jämfört med de högre belägna landskapet vid Boksjöarna och Kornsjöarna. Tjockare och större områden med marina finkorniga jordarter med större arealer jordbruksmark ger även här sin påverkan på vattenkvaliteten. Till Bullaresjöarna tillrinner även ett flertal större vattendrag från höjdområdena väster och öster om sjöarna.

Vid utflödet av Norra Bullaresjön rinner vattnet sedan åter in i Norge via Enningdalsälven. Även till Enningdalsälven tillrinner några vattendrag, främst från de östra höjdområdena. Efter ca 13 km mynnar slutligen Enningdalsälven i den norsk-svenska Idefjorden.

Avrinningsområdet är relativt glest befolkat. Uppskattningsvis bor ca 3500 - 4000 personer inom området. Detta motsvarar ca 4,5 - 5,2 personer/km2.

Exempel på litteratur om Enningdalsälvens avrinningsområde

Marin undersökning av makrofauna och –flora i grundområdena i Idefjordens inre del. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2011:44. 

Lekbottenundersökning för röding i Södra Boksjön och Långvattnet 2010. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2011:38. 

Marinbiologisk undersökning i de inre delarna av Idefjorden 2010. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2010:65. 

Biotopkartering av vattendrag i Enningdalsälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2010:54.

 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2009. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2010:21.

 Bottenfaunaundersökningar i Västra Götalands län 2009. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2010:20.

 Elfiske i Västra Götalands län 2008. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2009:60.

 Bottenfaunaundersökning i Västra Götalands län 2008. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2009:14.

 Bottenfaunaundersökning i Västra Götalands län 2007. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2009:13.

 Overvåking av elvemusling i Norge. Årsrapport for 2008: Enningdalselva Östfold. NINA Rapport 556.

 Elfiske i Västra Götalands län 2007. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten  Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2008:100.

 Nätprovfiske i Västra Götalands län 2007. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2008:12.

 Bottenfaunaundersökningar i Västra Götalands län 2006. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2007:23.

 Elfiske i Västra Götalands län 2006. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten  Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2007:22.

 Bottenfaunaundersökningar i Västra Götalands län 2005. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2006:55.

 Elfiske i Västra Götalands län 2005. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten  Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2006:54.

 Nätprovfiske i Västra Götalands län 2005. Biologisk effektuppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2006:22.

 Laks og örret i Enningdalselva, Östfold. Årsrapprt for 2004 og 2005. Laboratorium for ferskvannsökologi og inlandsfiske. Naturhistorisk Museum. Universitetet i Oslo. Rapportnr 244-2006.

 Flodpärlmussla i Västra Götalands län – Känd förekomst 2005. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2005:85.

 Bottenfaunaprovtagning i Västra Götalands län 2004. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2005:07.

 Elfiske i Västra Götalands län 2003. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2005:06.

 Elfiske i Västra Götalands län 2004. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2005:05.

 Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2004:61.

 Undersökningar av bottenfauna i Västra Götalands län 2003. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2004:11.

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2003. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2003:46.

 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2002. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2003:39.

 Undersökningar av bottenfauna i Västra Götalands län 2002. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2003:18.

 Nätprovfiske i Västra Götalands län 2002. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2002:50.

 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2001. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2002:18.

 Undersökningar av bottenfauna i Västra Götalands län 2001. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2002:12.

 Effekter av forsuring og kalking på fisk og krepsdyr i innsjöer i Enningdalsvassdraget, Östfold. Trygve Hesthagen, Björn Walseng och Leif Roger Karlsen. NINA Oppdragsmelding 761, 2002.

 Enningdalsälvens avrinningsområde - förvaltning med hjälp av GIS. Henrik Jansson, Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet, 2002.

 Bottenfauna i Västra Götalands län 2000. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2001:24.

 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2000. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2000:11.

 Enningdalsvassdraget - grensevassdrag med store verneverdier. Östfold Energi och Fylkesmannen, Miljövernavdelingen, 2000.

 Rödingprovfiske 1999. Rödningprovfiske i Stora Holmevatten, Sandvatten och Långvattnet, sommaren 1999. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2000:49.

 Bottenfauna i Västra Götalands län 1999. Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 2000:26.

 Till laks åt alle kan ingen gjera? Norges offentlige utredninger 1999:9.

 Elfiskeundersökningar i Bohuslän 1998. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 1999:11.

 Undersökningar av bottenfauna i Västra Götalands län 1998. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 1999:7.

 Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 1998. Länsstyrelsen Västra Götaland. Rapport 1999:5.

 Driftsplan for fisk for Eljavassdraget. Utmarksavdelingen for Akershus og Östfold, 1998.

 Kartlegging av gytebestand og naturlig rekruttering i Enningdalselva, Östfold. Svein Jakob Saltveit, Zoologisk museum, Universitetet i Oslo, 1998. 

Fiskeribiologiske undersökelser i Örsjöen för Örsjöen Grunneierlag i Idd i Halden kommune. Utmarksavdelingen for Akershus og Östfold, 1998. 

Elfiskeundersökningar 1997, i kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Stenungsund och Kungälv. Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län, 1998-05-22. 

Bottenfauna i Göteborgs och Bohus län 1996. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1997:24. 

Elfiskeundersökningar 1996, i kommunerna Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Stenungsund och Kungälv. Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län, 1997-04-21. 

Elfiskeundersökningar 1994, i Enningdalsälven 1994. Långevallsälven och Kynne älv. Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län, 1995-05-11.

Faunaen i Enningdalselva og Indre Iddefjord. Fylkesmannen i Östfold, Miljövernavdelingen, 1995. 

Vannkvalitet i Hobö-, Hera-, Rakkestad- og Enningdalselva, 1987-1993. Blågrönnalger og diatomeer som forurensningsindikatorer. Fylkesmannen i Östfold, Miljövernavdelingen, 1994.

 Södra Bullaresjön - Miljöanalys. Tanums kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1993.

 Bottenfauna i Bohusläns vattendrag 1992. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1994:7.

 Fiskeribiologisk undersökning av Norra och Södra Bullaresjöarna och tillhörande vattendrag 1991. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1992.

 Sammanställning av provfiskade sjöar i Göteborgs och Bohus län. Praktikarbete av Tage Andersson, Fiskevårdslinjen, Göteborgs universitet, 1992.

 Nätprovfisken i sju sjöar inom Tanums och Strömstads kommuner, 1983-1991. Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län.

 Verneplan for vassdrag IV. Norges offentlige utredninger 1991:12A.

 Nordiske Vassdrag - vern og inngrep. Nordiska Ministerrådet 1990:11.

 Undersökelse av laksen i Enningdalselva og sjöörreten i Örbekken og Vevlenbekken, Halden 1989. Fylkesmannen i Östfold, Miljövernavdelingen, 1990.

 Laksen i Enningdalselva. Fylkesmannen i Östfold, Miljövernavdelingen, 1989.

 Lodade sjöar i Göteborgs och Bohus län, Del 5. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1987.

 Redovisning av kalkningsprojekt Vammsjöarna m fl i Strömsåns vattensystem, period 1982-1987. (Bl a resultat från kalkning, provfiske och vattenkemi i Hosjön). Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län och Göteborgs och Bohus läns fiskevattenägareförbund.

 Flodpärlmusslan i Göteborgs och Bohus län 1984. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1986:2.

 Vattenöversikt för Enningdalsälvens avrinningsområde. Ingvar Olofsson, Göteborgs universitet, Miljövård, 1986.

 Komplettering till inventering av fiskbestånden på Kynnefjäll. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1985/86.

 Planering av Kynnefjäll - Fiske. Inge Lundh, Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1985.

 Provfisken med översiktsnät i Skallerödsjön och Långevatten m fl sjöar. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1985.

 Sjöundersökningar på Kynnejäll. Lars-Olof Ramnelid, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1985.

 Inventering av fiskbestånden på Kynnefjäll - En sammanfattning av resultaten. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1984/85.

 Inventering av fiskbestånden på Kynnefjäll. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1984/85.

 Inventering av fiskbestånden på Kynnefjäll. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1983/84.

 Provfisken i Övre Bolsjön, Nedre Bolsjön Långvattnet m fl sjöar. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1983.

 Preliminär redovisning av resultat från kalkning av sju sjöar i norra Bohuslän. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1981.

 Rödingsjöar söder om Dalälven. Information från Sötvattenslaboratoriet, nr 7, 1975.

 Försurningens inverkan på västkustsjöar. Statens Naturvårdsverk Publikationer 1973:7.

 Sjö- och fiskeriundersökning i Bullaresjöarna samt inventering av tillhörande vattendrag 1971. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län, 1973.